Den akademiska friheten och universitetens självständighet är i flera delar av världen under attack. Regeringar i auktoritära stater inför censur, de förbjuder kritik mot regimen och slår fast vilka ämnen som är tabu inom forskningen. Nu arrangeras ett tvådagars seminarium där utvecklingen diskuteras och aktuell forskning presenteras. Keynote speakers är: professor Katrin Kinzelback, statsvetare, och professor Andrea Pető, genusvetare och hedersdoktor vid Södertörns högskola. 

I länder som Ryssland, Belarus, Turkiet, Kina och Iran har möjligheterna att bedriva forskning och högre utbildning försvårats under senare år, berättar arrangörerna bakom symposiet. Den akademiska friheten, universitetens möjligheter att skapa kunskap och kritik är under attack i många auktoritära och, eller post-Sovjetiska stater. Ländernas regeringar dikterar villkoren, inför censur och tar sig rätten att avgöra vilka forskningsfrågor som är tabu och inte. Särskilt tydligt blir detta inom humaniora och samhällsvetenskaplig forskning.

Men attackerna stannar inte där. Flera lärosäten, centrumbildningar och forskningsinstitut lever idag under ständiga hot om nedstängning. Regimernas strategi har blivit att hota med att dra in licenser och stänga ner hela lärosäten, allt för att ta kontroll över utbildningarna och de akademiska institutionerna.

Viktigt att följa utvecklingen

Ifrågasättandet av den akademiska friheten stannar dock inte i dessa auktoritära stater.

− Vi ser de här tendenserna i länder där demokratin är på tillbakagång, till exempel Ungern men också i viss utsträckning i Polen. Det visar flera demokratiindex, bland annat Freedom House.Den akademiska friheten är en viktig aspekt i deras försök att begränsa yttrandefriheten, då den är med och formar nya generationers ideologiska övertygelser och världsbild. Därför är det också mycket viktigt för demokratiska stater att följa utvecklingen för att förhindra att grundläggande demokratiska rättigheter begränsas både ini- och utifrån, säger Oleg Antonov, doktor i historia och gästforskare vid Malmö universitet och tidigare gästforskare på Södertörns högskola.

Samarbete med Scholars at risk

Nu bjuder Malmö universitet och Södertörns högskola in till ett digital seminarium: ”Modern authoritarian and hybrid regimes and the threat to academic freedom”. Symposiet äger rum 17 och 18 juni. Deltar gör bland andra professor Katrin Kinzelback, statsvetare, och professor Andrea Pető, som båda två följt utvecklingen kring akademisk frihet och mänskliga rättigheter. Andrea Pető utsågs 2021 till hedersdoktor vid Södertörns högskola.

Symposiet arrangeras i samarbete med organisationen Scholars at risk i Sverige. Under två dagar diskuteras frågor som till exempel: situationen för akademisk frihet och universitetens självständighet, hur påverkar arvet efter Sovjetunionen dagens akademiska system, vilka metoder och verktyg använder regimerna, hur kan kampanjer mot akademisk frihet kopplas till andra områden påverkade av auktoritärt styre och hur har pandemin påverkat utvecklingen.

Mer information om seminariet hittar du i Södertörns högskolas kalender.  

Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.

Sophia Nilsson
Forskningskommunikatör

072-210 1453
sophia.nilsson@sh.se