Kommuner saknar idag incitament att bevara jordbruksmark i den grad som är önskvärd för landet, enligt en ny studie. För att ge kommuner förutsättningar att ta hänsyn till framtida livsmedelsförsörjning vid beslut om exploatering, krävs enligt författarna ekonomiska styrmedel som komplement till dagens lagstiftning, och ett statligt beslut om hur mycket jordbruksmark som behöver bevaras.

Bakom studien står SLU-forskarna Mark Brady och Nils Malmström vid Agrifood Economics Centre, som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

I Sverige exploateras varje år högproduktiv åkermark till förmån för bebyggelse. Trots att exploateringstakten i dagsläget är relativt låg, kan exploateringen få konsekvenser för livsmedelsförsörjningen i Sverige i framtiden. Det beror på att exploatering för bebyggelse gör det omöjligt eller väldigt kostsamt att återställa marken till bördig åkermark. Således går markens potential att producera livsmedel i framtiden förlorad.

Forskarna vid ”Agrifood” har undersökt om dagens styrmedel för bevarande av jordbruksmark är fullgoda för att hindra att marken exploateras i för hög takt.

– Åkermarken är nödvändig för att trygga den framtida livsmedelsförsörjningen, men detta värde återspeglas inte fullt ut i marknadspriset för jordbruksmark, säger Mark Brady. Det kan leda till att exploatering sker i större utsträckning än vad som vore önskvärt för Sverige.

Idag är det kommuner som har beslutanderätt över när jordbruksmark får exploateras. I miljöbalken finns det lagtext som reglerar under vilka omständigheter kommuner får godkänna att jordbruksmark får exploateras. Lagstiftningen öppnar dock upp för kommuner att ganska enkelt göra egna tolkningar som motiverar exploatering av åkermark. Ett problem är att det är kommunerna som kan dra nytta av denna exploatering, medan kostnaden av att den framtida livsmedelstryggheten minskar bärs av hela det svenska samhället.

Författarna menar dock att problemet inte är att kommunerna har beslutanderätt över planprocesserna i sig. Problemet är att kommunerna saknar tillräckliga incitament att beakta jordbruksmarkens fulla värde för den framtida livsmedelsförsörjningen, vid exploatering.

– För att kommuner ska kunna ta beslut som tar hänsyn till hela det svenska samhället skulle dagens lagstiftning behöva kompletteras med ett styrmedel som införlivar jordbruksmarkens fulla värde i beslutsprocesserna, säger Nils Malmström. Det skulle exempelvis kunna utgöras av en skatt på exploatering eller krav på ekologisk kompensation.

Till en början behöver Sverige dock fastställa ett mål för skydd av jordbruksmark, enligt forskarna. I dagsläget saknar Sverige ett sådant mål.

Kontakt

Mark Brady, docent i naturresurs- och miljöekonomi
AgriFood/SLU, Lund
040-41 50 05, mark.brady@slu.se
https://www.slu.se/cv/mark-bra…

Nils Malmström, forskningsassistent
AgriFood/SLU, Lund
040-222 07 82, nils.malmstrom@slu.se

Skriften

Mark Brady & Nils Malmström. Att bygga på åkermark – ett hot mot framtida livsmedelsförsörjning? 2023. AgriFood Economics Centre, Fokus, Nr 2023:9.

https://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=2140 (pdf, 20 sidor)

Presskontakt:
David Stephansson
Telefon:
018-67 14 92
Epost:
David.Stephansson@slu.se