Det är väl känt att den biologiska mångfalden påverkas både av att värdefulla livsmiljöer förvinner och av att klimatet blir varmare, men det har varit svårare att visa om dessa hot förstärker varandra och snabbar på förändringarna i naturen. Nu har forskare från SLU och Aarhus universitet undersökt hur svenska växter har reagerat på de förändringar som har skett under de senaste 60 åren. De visar att kombinationen av igenväxning av gamla ängs- och betesmarker och ökande medeltemperaturer har gjort att många arter har minskat sin utbredning.
Resultaten publicerades strax före jul i tidskriften Nature Communications av forskarna Alistair Auffret från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Jens-Christian Svenning från Aarhus universitet.
Genom att jämföra äldre floror från Bohuslän, Medelpad, Uppland och Öland med mer nutida inventeringar kunde forskarna beräkna hur fler än 1200 växtarters utbredning förändrades mellan första halvan av 1900-talet och början av 2000-talet. Under denna period upphörde bete och slåtter på stora arealer med artrika gräsmarker, dvs. ängs- och naturbetesmark, som därefter har vuxit igen och beskogats. Samtidigt har klimatet blivit nästan 1,5 °C varmare.
Forskarna upptäckte att arter som är knutna till gamla betesmarker och ängar, som till exempel majviva, smörbollar och korskovall, har minskat sina utbredningar.
– Vi vet sedan tidigare att vi har förlorat många gräsmarker i Sverige, men att se hur detta har påverkat gräsmarksarternas regionala utbredningar är oroväckande, säger Alistair Auffret, docent i ekologi på SLU, som har lett studien.
Analyserna visade också att arter med relativt nordlig utbredning i Sverige var mer benägna att minska sina utbredningar. Å andra sidan gick det bättre för värmeälskande växter och arter som redan från början hade relativt stor utbredning, som kunde dra nytta av de stigande temperaturerna. Dessutom är ganska många av de arter som har ökat sin utbredning mer knutna till skogsmiljöer. Dock handlar det inte om växter som behöver gammal naturskog, utan om sådana som kan etablera sig snabbt på de övergivna och igenväxande gräsmarkerna. Andra arter som det har gått bra för är de som har förts in av människor, som till exempel blomsterlupin och jättebalsamin.
– Vi såg att de arter som det gick bättre för främst fyllde luckorna i deras utbredning, medan växter som föredrar svalare temperaturer minskade mest i syd, säger Alistair Auffret.
En viktig upptäckt var att kombinationen av gräsmarksförlust och klimatuppvärmning innebar ett dubbelt bakslag för vissa arter, och extra nytta för andra. Till exempel minskade gräsmarksspecialisternas utbredning mest i varmare områden. När forskarna undersökte hur samtliga arter inom 5 × 5 km stora ”landskapsrutor” påverkades av de miljöförändringar som skett blev detta samspel ännu tydligare. Risken för lokala utdöenden var mindre där fler gräsmarker var bevarade, men den effekten försvann i de varmare områdena. Däremot kunde de flesta nya arter etablera sig i områden där både igenväxning och uppvärmning varit stor.
– Det är tydligt att det finns både vinnare och förlorare i naturen, och det är viktigt att ta hand om förlorarna. Samtidigt som de globala fossila utsläppen behöver minskas rejält, behöver vi i Sverige behålla och återställa våra värdefulla livsmiljöer, säger Alistair Auffret.
Auffret, A.G., Svenning, J.C. Climate warming has compounded plant responses to habitat conversion in northern Europe. Nature Communications 13, 7818 (2022). https://doi.org/10.1038/s41467-022-35516-7
Pressbilder
(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)
Gamla betesmarker behöver vårdas och restaureras för att gräsmarksarter ska kunna överleva på sikt. Foto: Alistair Auffret
Majviva är en av arterna som har minskat i Sverige under de senaste 60 åren. Arten är starkt gynnad av hävd genom bete eller slåtter. Foto: Alistair Auffret
Det har inte gått bra för alla skogslevande arter. Orkidén guckusko har också fått en mindre utbredning över tid. Foto: Alistair Auffret
Presskontakt:
David Stephansson Telefon:
018-67 14 92 Epost:
David.Stephansson@slu.se
För en vecka sedan var det vårdagjämning, men inte så många kände någon direkt vår i luften då det var regn eller snö blandat med lite solglimtar. Våren är dock i antågande, men hur fort det går tills vi ser alla vanliga vårtecken kan vi inte veta i förväg. I Vårkollen kan var och en rapportera in hur långt våren har hunnit just där de befinner sig under Valborgshelgen.
Kraftledningsgator och vägrenar kan hysa lika många arter som ängs- och betesmarker med höga naturvärden, men det är inte alla typer av arter som trivs där. Dessa modernare miljöer kan därför inte ersätta ängar och beteshagar, även om de särskilt i blomfattiga landskap kan ha betydelse för den biologiska mångfalden. Det visar forskare från SLU i en ny studie.
Att ”plantera träd i Afrika” har blivit ett populärt sätt att kompensera för koldioxidutsläpp. Forskning visar dock att trädplanteringsprojekt ofta lägger för lite fokus på att gynna människorna på plats. SLU-forskarna Flora Hajdu och Linda Engström har därför utvecklat en webbaserad guide som gör det lättare att bedöma de sociala konsekvenserna av sådana projekt.
Tack vare den nationella laserskanningen finns i dag fri högupplöst information om svenska skogars egenskaper. Hittills har denna kunskapsbank inte utnyttjas så mycket i skogsbruket, men nu kan det vara dags. Det menar Pär Wilhelmsson från SLU, som har utvecklat planeringsverktyg som kan utnyttja detaljerna i laserdata för att optimera skogsskötseln efter skogsägarens målsättningar.
Välkommen!
Vi använder förstahands- och tredjepartskakor (cookies). Vi gör det för att webbplatsen ska fungera bra och för att vi ska kunna följa upp hur den används. Du kan välja att stänga av kakor i din webbläsare.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.